Leithay - Under construction

”LIFE IS SHORT. Hold hands, not grudges. Max out your passport.
Grow older without growing up. Do something that scares you. Get your hans dirty.
Adopt an animal.Shave your head, at least once. Make time for silly. Savor every sip. Walk, don´t drive.
Skip, don´t walk. DO it for love, not for profit. Be the first to appologize. Plug the meter for someone else.
Plants lots of trees. Learn to dance a jig. Listen first, talk second. Build communities, not empires.
Thank a teacher. STAY AWAKE FOR IT.”


Ha en underbar dag! Puss

Det är mycket som snurrar i huvet så här nu när man kommit hem hastigt och lustigt utan någon plan eller en chans att förbereda sig. Frågor som;

Vad ska jag sysselsätta mig med nu när jag är hemma?
När ska jag gå vidare med min utbildning?
Vart vill jag bo?
Vilka av mina vänner har jag kvar nu när jag varit borta så länge?
Har jag blivit ersatt?
Hur vill jag att min vardag ska se ut?
Vad vill jag fylla mitt liv med?
Vill jag vara singel?
Är Uddevalla stort nog för mig?
Hur kommer det vara att stöta på de människor....som man så småningom kommer stöta på som ..... ja.. som , äh ni vet...?
Hur kommer jag bli bemött?
Kommer jag kunna börja på en ny kula, förändra och inte begå samma misstag om igen?

När man kommer hem landar man lite handlöst i resterna av vad man lämnat kvar och rör runt  i dammet som samlat sig på vad som brukade vara ens liv. Och samtidigt som dammet cirkulerar, man packar upp och
försöker göra sig hemmastadd finns det en fråga för varje dammkorn.

Allt det praktiska som måste göras fungerar ju såklart som tillfälliga distraktioner, jobb, bil, träning, papper hit och papper dit, tjänster och ärenden men just nu känns det som jag vandrar genom ett tjockt damlager i hela min vardag, och dammar av det jag känner fortfarande är viktigt för mig, det som inte är klart än...

Ljudet och bild, hade ju kunnat vara bättre, men bättre detta än inget...

Jag vill inte lägga ut för mycket information om detta än pga försäkringar och pågående konflikter, men i söndags var jag ute och vandrade, jag ramlade och skadade mitt högra knä illa.




Jag fick bäras på  bår till närmaste räddningsrutt



Jag kom till akuten och blev röntgad och hemskickad med en skena, inga benbrott men jag ska träffa en orthoped imorgon. Där emellan skulle man kunna tänka att jag har spenderat all min tid i detta läget:



Men emellan nu och i söndags har det hänt massa andra saker, och kontentan av det hela är att kanske blir det så att jag kommer hem tidigare än vad jag hade planerat att göra, antingen för att mitt knä behöver mer vård eller för att min arbetssituation inte funkar så bra just nu.

Så så är det för tillfället, mycket kommer att avgöras idag och imorgon tror jag...

Jag önskar att jag kunde berätta och visa mer, men det hade bara varit obegåvat just nu, och ni känner ju mig.

Puss

Detta är från igår =)





Ut och rör på er ni me! Kram

Is getting lost in the militarybase aparently....

Eller inte, men ändå händer det...



Man blir lätt nervös, fast jag tänker att om någon skulle ta mig när jag hamnar sjukt fel så får jag peka på officers stickern på bilen och se lite sträng ut så dem tänker att jag är officersfru, då kanske jag kommer undan lättare =S

Puss

Åhh det kommer bli så ballt! Ända sen jag såg filmen "Whip it" som jag bloggat om tidigare (länk) har jag velat gå på ett rollerderby, och nu har universum synkroniserat så jag fått chansen att gå och se DCs Rollergirl lag spela på hemmaplan i helgen! Yeehaw! 

Så detta ska jag gå och kolla på i helgen =D

Helgen efter det har jag hypnoskurs igen, det börjar gå mot slutet nu (> _<) sen blir jag certified hypnoterapist inom NGH! ( Med andra ord kommer jag få ett sånt här fint papper att rama in och hänga upp på väggen ^^)






Och på tal om fina papper man får att rama in och hänga upp på väggen, Sista helgen i mars ska jag åka ner ytterligare en vända till Richmond för min andra och sista obligatoriska kurs. Denna gången kommer jag läsa en kurs om Kvinnor i Amerikansk historia.





Och tänk att det fanns folk som inte kunde förstå varför jag ville åka till USA.. Clueless..

Puss och kram på er!

Royal Republic - Tommy-Gun

Jag fick frågan om vad jag uppskattar mer med Sverige efter 6 månader i USA, detta kommer säkert bli en följetång, för listan kan göras lång. Detta är mina första svar:

-Vården, jag vill aldrig mer klaga på vården, någonsin (det kommer jag säkert göra så småningom) fatta va enkelt vårat system är, för oss är det självklart att vi kan gå till läkaren när vi är sjuka, vi kan gå till läkaren för småsaker, "bara för att vara på den säkra sidan" eller för att helt enkelt få känna oss lite ynkliga, här kan du få lov att göra det för nån tusenlapp eller två... minst. Och förvänta dig inte att det är samma standard överallt, nej nej, har man otur så hamnar man hos någon läkare som driver privatklinik i en vanlig lägenhet någonstans...



-Vi har element som standard i våra hus, det hade kännts bra att ha det när man har över en meter snö ute.



-Vi behöver inte bo i kollektiv tills vi är 25-27 i brist på bostäder och hutlösa hyror (eller värre bo hos våran arbetsgivare)

-I Sverige är vi allmänbildade, vi behöver inte googla hur man gör en cola avslagen
-I USA använder man papperstallrikar och pappersmuggar för att spara naturen (Det är slöseri på vatten att använda diskmaskinen förstår ni, och det är ju inte bra för naturen, men att det går åt ex antal träd och x antal liter vatten för att tillverka papper det sätter man inte i koppling.)


-Vi har gångvägar så vi kan promenera i Sverige, i USA tar man bilen precis överallt.

-Vi har fack, jag var aldrig med i facket hemma, trots många års arbete, men det e det första jag ska göra när jag  kommer hem, för nu vet jag precis vad det behövs för efter 6 månaders arbete här borta.

-I Sverige blir brödet hårt efter några dagar, och tomaterna ruttnar i kylskåpet när dem blir för gamla, brödet är mjukt och "färskt" i minst 2 veckor pga alla konserveringsmedel, och tomaterna håller sig hårda och fina, men man vet att dem är för gamla när man skär dem och upptäcker att det börjat växa nya tomatgroddar i dem av tomatkärnorna.



PS. Jag tror att jag får finnar av koncerveringsmedlen, jag är inte den enda


Äta bör man annars dör man, bild från Superbowl i söndagskväll.


Nu kanske ni tänker att detta var fruktansvärt nationalistiskt av mig att skriva denna listan, men det e lugnt. Att vara nationalist i Sverige är inte bara lite tabu utan drar ofta genast associationer till sverige demokraterna och säger man sverige demokraterna så tänker många uteslutande på folk i svarta läder kängor och bombarjackor när dem inte klär ut sig till politiker.

Men efter ett halvår här borta kan jag ärligt säga att jag verkligen gillar sverige (dåligt väder och allt) och många gånger är stolt över hur vi fixar och sköter vårat samhälle, självklart finns det utrymme för förbättring men grunden är jäkligt bra, och när alla andra länder kan vara stolta varför är då den stoltheten förknippad med något dåligt för oss?

Jag brukar normalt sett vilja lämna sånna här saker utanför min blogg, för jag är en positiv person och jag vill att min blogg ska återspegla det. Samtidigt så lever jag ju inte något perfekt Barbie liv utan har ju precis som alla andra mindre fluffiga känlsor ibland. Så för att dela en rättvisare bild med er...

Det finns tre specifika fall de senaste dagarna som gett mig allt annat än fluffiga känslor.

Den första är en annan au pair som skulle följt med oss ut på halloween som på ett ganska kasst sätt i sista sekunden gjorde klart för oss att hon inte var intresserad av att följa med, till historien hör att det var hon som hade startat idén och skulle vara designated driver. Så istället för att säga, tyvärr jag har ångrat mig jag vill inte med längre, säger hon att hon jobbar och inte kan prata. När hon dagen efteråt dyker upp på andra festbilder på Facebook, blir det ju aningen pinsamt för henne, inte så smart bruden.

Då tänker jag såhär, jag är en ganska flexibel person, jag tycker inte att jag gör det svårt för folk att vara ärliga, endå är du oärlig och beter dig riktigt dåligt. Sen tänker jag att våra barn leker ihop så jag borde
visa att jag kan ta the higher moral ground.

Den andra personen som betett sig mindre begåvat är min värdmammas ex. Som jag berättade för er så är chansen ganska stor att jag blir kallad till rätten av denne man. Fair, fair. Men när jag får redan på att han i sina desperata smutskastningsförsök vill tracka på min engelska genom att säga att jag inte framför hans medelanden till Jennifer för att jag inte förstår vad han säger så tänker jag, " lilla gubben, jag skulle vilja se dig försöka".

Min förmåga att uttrycka mig och kommunicera, både på svenska och engelska, har aldrig varit min svaga sida. Jag hoppas att han kallar mig till rätten för det är ett patetiskt försök, speciellt när jag hela tiden för höra utav amerikaner hur bra och accentfri min engelska är och med det i åtanke så har det egentligen ingen betydelse att jag har x antal år av engelska studier och cambridge testet i baggaget.

Men tyvärr borde jag även här visa att jag är den mognare personen för flickornas skull.

Den tredje personen jag stör mig som fan på idag är brandmannen som tappade och totalpajade min kamera på halloween, nu är jag 86 dollar fattigare för att jag fick betala mellanskillnaden för en ny...


I alla dessa fallen tänker jag att jag borde ta the higher moral gound av olika anledningar, men det sundaste för mig är egentligen att för en gångs skull bli riktigt förbannad och säga skit er i näven era jävla pissmyror och sluta slösa min tid!

Innan jag åkte hit såg jag filmen YESMAN på bio. För utom att jag garvade tills jag lipa när jag såg den så fick den mig att reflektera över hur man vill vara som person egentligen.



Och jag kom fram till att jag var aldeles för oöppen för nya saker, och ofta kan man inte se sakers fulla potensial förrens man provat.

So I wanna be a yesgirl, och det är med den iställningen jag kom hit till USA. Och hittils har den tjänat mig bra!

Med det i åtanke så blev jag väldigt glad när jag här om dagen blev inbjuden till en bokklubb av en av mammorna i Lindseys klass. Jag har aldrig varit med i en bokklubb innan och är egentligen inte säker på om det är min grej (jag gillar att själv välja vad jag ska läsa) Men you never know, och det jag är mest glad över är egentligen att detta är en super möjlighet för mig att träffa nya vänner, amerikanska vänner. För det blir lätt att man mest umgås med andra aupairer här borta, och det är inte alltid lätt att träffa annat folk så...



jag ska sluta pladdra nu, kontentan är happy happy :-D och se filmen (hytter finger) om ni inte redan gjort det!

xoxo K

När man är här borta får man verkligen ett annat perspektiv på saker, allt från mat till sociala system.
Framförallt har jag funderat på de senaste dagarna hur viktigt det är med vänner och familj. När man åker bort såhär så blir det snabbt ännu tydligare vilka vänner som aldrig sviker =)
Det finns många människor som är grymt viktiga för mig och detta inlägget vill jag tillägna en av dem.


Lisa
för hon är grym, underbar, trogen, omtänksam, smart, vacker, rolig, söt och underbar ;-)

Ja för det händer ju faktiskt att man har dagar man känner sig mindre nöjd med här borta också.

Man kan få dålig attityd från ungarna

Bli telefonterroriserad av deras pappa och styvmamma

Få göra tuffa beslut

Få höra att vänner ska åka hem för att det skitit sig med deras familjer

Önska att man kunde byta med dem bara för typ en dag och få åka hem till sin egen familj och pisse

Sakna saker man gillar i sverige, allt från dörrhandtag till willys chaité,
svensk hemmalagad salt mat
mina favvo plagg
skor
foton
piano noter
en svensk mobil
att gå in på ett café och beställa en ost och skinkmacka
(utan att göra 20 val innan man får den)
sushi från Min Min
Mat från Café caprese
Yoga i Tidaholm
Min egna soffa
att ha en egen lägenhet
påslakan
(dem har en annan kass lösning här),
ordet överseende (för det har dem ingen bra översättning på,
och vad säger det om folks mentalitet egentligen?)

m.m

Att ha en "att göra lista" som bara växer

Att försöka vårda relationer som inte befinner sig i det bästa utgångsläget

Sakna vänner som är långt borta (Natalie också) =(



Och allt som allt resulterar det i att man ligger vaken i en queensize säng i USA kl 2 på natten och väntar på att melatoninet ska slå in samtidigt som man grunnar på allt man vill ha, det man inte kan få och att man aldrig är nöjd

I onsdags hälsade jag på hos moster Marita i Gråbo, det var längesen, jag brukade ofta vara hos henne när jag var mindre. Hur som helst så åt vi god mat, pratade och myste framför tv:n med Ben & Jerry's och kaffe med päronkonjak och grädde, syndigt värre =)



Dagen därpå vaknade vi och åt nybakat bröd med te ute i Maritas jätte vackra trädgård, det hade varit underbart att börja varje dag på det sättet =)

Sen gav vi oss av till Alingsås och gick runt i flera timmar i olika små roliga affärer
(Ursäkta de oredigerade bilderna, har inte hunnit installera Photoshop på den nya laptopen än)







På Korpens Lustgård köpte jag delar av presenten jag ska ge min värdmamma när jag kommer dit, nämligen en handgjord osthyvel i stål och trä samt två handgjorda én smörknivar, som lukar gudomligt. Jag tänkte ge detta tillsammans med lite typiskt svenska matvaror som jag tror att hon kommer uppskatta, som lingonsylt, hjortronsylt, knäckebröd m.m

Om det är mod eller tvångstankar kan ju diskuteras..   / K