Leithay - Under construction

Packning, städning, projektarbete och ärenden. Den fysiska förberedelsen inför mitt år utomlands är ganska given. Det finns mängder av tips och tricks på nätet om hur man t.ex ska packa sin väska på bästa sätt, vad man ska ha med sig och hur man ska skriva ett arbete, men varför finns det ingen bra mental förberedelse guide?

Visst är allt det praktiska en viktig del i den mentala och själsliga förberedelsen men varför tas det förgivet att t.ex avsked är nått man helt enkelt ska bli bra på på egen hand? Vi får lära oss så mycket om hur vi skaffar oss saker, men väldigt lite kring hur vi gör när vi förlorar dem.

Det är en hel del avsked just nu, eller tja det mesta är ju på återseende, men vilka som är på återseende och vilka som är farväl är inte alltid självklart när det rör sig om så lång tid.

Jag gick igenom min garderob idag, rensade och sorterade, "ta med" och "lämna kvar".Det kanske låter jätte fånigt, men för mig känns det riktigt jobbigt att jag bara kan ta med mig så lite. Att jag måste lämna kvar så mycket som jag verkligen tycker om.

Inom psykologin brukar man prata om transitionsobjekt. Ett transitionsobjekt kan t.ex vara ett litet barns nalle. Nallen får följa med överallt, i sängen, till dagis, till mormor och runt om i huset. För det lilla barnet är nallen en slags trygghet, som den tar med sig när det gör små "utflykter" från mamman eller pappan.

Tanken är att det mest är mindre barn som har transitionsobjekt, men jag är inte liten längre och jag känner mig ändå riktigt naken när jag ska flytta och inte kan ta med mig mitt "bo" och samtidigt måste lämna närheten och tryggheten hos människor jag tycker om.

Jag är jätte glad och förväntansfull inför att jag ska åka, men jag inte är mer än människa och rymmer en massa olika motstridiga tankar och känslor nu när jag står i en förändring av min vardag.